fredag 7 december 2012

Fredag 2012-12-07

Vaknade av ett fasansfullt dån på morgonkvisten. Svårt att placera ljudet men det lät som krossat glas och någon motor av något slag. Som vanligt med morgonrocken tätt omslutande min lilla runda kropp sprang jag till fönstret bara för att se hur det krossades med ett dån. Glassplitter precis överallt och naturligtvis så trampade jag i det. Ute på gatan såg jag bara ett vitt sken av en massa extraljus och bakljus från en lastbil, troligen som svängde runt hörnet. I grannarnas fönster såg jag uppretade människor samtidigt som de såg en aning förvånade ut. Jag vet inte riktigt hur de lyckades med det teaterstycket men det såg rätt märkligt ut.

Inte ett fönster på mitt hus var helt, samtliga fönster mot gatan var numera ett minne blott och glassplitter låg överallt så det var bara att hämta tofflorna och börja sopa upp eländet. Att det var Fredag som var i farten tvivlade jag inte en sekund på utan funderade mest på vad i hela friden han hittat på nu.

Tydligen så var det någon form av varvlopp som lastbilen höll på med för nu kom den igen och de få rutor som fortfarande var hela pepprades nu med närmast militär precision till samma status som de andra fönstren. Mina var ju redan sönderskjutna så hos mig kunde det ju inte bli värre. Trodde jag! Nu gick porslinet istället samma väg som fönstren och mormors fina kinesiska vas blev en liten hög med, visserligen snygga, skärvor och resten av Höganäsporslinet gick samma väg. Där ser man vådan av att dels vara bekant med Fredag (troligen) och dels ha öppna hyllor i köket. Hade jag bara haft vanliga skåp och luckor så hade porslinet klarat sig. Inte mormors fina vas, den hade gått åt skogen i alla fall.

Där gick induktionshällen också förresten och det var väl lika bra det. Det var ju liksom lättare att ringa försäkringsbolaget och prata om totalskada än enstaka fönster som blivit trasiga.

 Det dånade fortfarande ute på vägen och belysningen på lastbilen gjorde att det var svårt att se vad som fanns bakom ratten men jag hade redan bilden klar för mig; det var klart att det var Fredag.

Lastbilen försvann ännu en gång bakom grannarnas häck och jag sprang ut i morgonrocken för att se vad som hänt. Grannarna sprang visst också ut och dessutom åt mitt håll så jag sprang inte så långt innan jag vände och sprang in igen. Lika kallt inne som ute så egentligen kunde jag har sprungit runt på baksidan av huset istället men det var svårt att tänka klart i en situation som denna.

Hela grannskapet såg nu ut som en krigszon med sönderskjutna fönster överallt och uppretade grannar som hötte med näven åt mitt håll. Som om jag hade haft sönder deras fönster va?

Nu hörde jag lastbilen igen och sprang ut på gatan tillsammans med grannarna som äntligen fått något att fokusera på, lastbilen! Hela folkhopen ställde sig mitt i vägen och med tjutande bromsar stannade lastbilen någon centimeter framför oss och med rutan nervevad så stack en alltid lika glad Fredag ut huvudet och svepte ut med handen på sitt vanliga sätt:

- Visst blir det snyggt va?
- Ja, men kanske en smula dragigt hos oss vrålade hela hopen tillbaka.
- Det där, sa Fredag, kan jag inte ta hänsyn till, ni får väl skaffa nya fönster. Jag sköter bara snöröjningen här i trakten.
- Vad är det här, stammade jag, och pekade på lastbilen som såg ut som ett riktigt monster. Jag räknade till 12 extraljus och naturligtvis så var dessa av den värsta sorten så det var nog bäst att inte titta för länge in i ljuset.
- Det här, sa Fredag stolt, är en militär snöslungelastbil som jag fick billigt och ungefär samtidigt som jag fick kontraktet på att röja lite snö här i stan. Hela stan söder om ån har jag fått kontrakt på så nu har jag inte tid med er längre sa han och gjorde en handrörelse och fick hela hopen av människor att hoppa förskräckt in bland buskar och häckar. Med en rivstart så försvann Fredag igen till ljudet från något enstaka före detta helt glas eller porslin som krossades.

Varför blev det inte en mild vinter i år så vi hade fått det lugnt och skönt istället för den här krigsliknande situationen.

Förbannade Fredag att han ska vara så påhittig. Varför skulle han hitta ett sånt där monster till snöröjningsfordon dessutom.

Skotta själva är mitt tips och släpp inte in lastbilar med snöslunga på gatan under några omständigheter, det kan ju vara Fredag.

Trevlig helg på er!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar