Tusse firar Valborg (avsnitt 14)

Det var tydligen en alldeles speciell dag idag. Både husse och matte var på ett alldeles strålande humör redan när jag var tvungen att gå ut för morgonrastningen tydligen. Varken husse eller matte vet att jag hellre ligger kvar en stund när de gått upp. Bästa stunden är när de går ner för att göra frukost då jag kan försiktigt smyga upp i sängens värme en stund. De verkar tro att så fort de ätit sen så måste jag gå ut. Det behöver jag inte alls. Jag kan hålla mig ganska länge faktiskt.

Både husse och matte gnolade på konstiga sånger så fort de gick upp, det var något om hur hela Uppland står i plågor eller vad de nu sjöng för något. Sjöng och sjöng förresten, det lät lite i alla fall.

Väl efter frukosten så kom de upp igen och bannade mig för att jag låg i sängen. Jag har tränat på att se skamsen ut så det funkade även idag (och alla andra dagar också). Jag vet ju att de bara är avundsjuka på att jag får ligga kvar och gräva ner mig i fluffiga duntäcken och mysiga kuddar.

Den vanliga lite hastiga "innan-jobbet"-rastningen tog som vanligt inte lång tid och sen verkade det som att varken husse eller matte skulle till jobbet alls den här dagen. De bara luras hela tiden. Nädå, nu skulle det schamponeras i badkaret som jag tycker rätt illa om. Dessutom så luktar jag illa efteråt, de har köpt något lödder som luktar som såna där blommor som är perfekta att kissa på om man inte går för nära för då sticks det.

Jag ruskade av mig ordentligt och lyckades pricka både spegel och fönster med vatten så jag kände mig ändå ganska nöjd efteråt om det inte varit för lukten. Sen började det riktigt jobbiga, kloklippning, borstning och allmän pillande som jag inte tycker om heller. Har jag tur så blir jag utsläppt i hundgården efteråt och kan rulla mig i min speciella sand och grushög så jag får bort lukten men den här dagen var verkligen annorlunda för så fort de hade pillat färdigt med mig så skulle vi iväg med bilen. Tänk att man aldrig kan få lite lugn och ro i det här huset?

Som tur var så var det ingen längre tur vi skulle åka så vi var snart hemma igen med kassar som luktade väldigt gott, jag tror det var något kött som doftade ljuvligt så jag förstod att det skulle grillas idag också. De brukar grilla jämt när de är lediga och den här dagen såg mer och mer ut som en ledig dag så då skulle det grillas. Då brukar husse ta en öl när han grillar och gör allt det där enkla som att vända på köttet på grillen medan matte brukar få slava och göra allt annat i köket medan hon suckar och stönar och säkert också hade velat ta en öl istället vid grillen. Ölen håller husse hårt i och låter inte matte få smaka alls annat än om han får den där konstiga blicken då matte minsann också kan få en öl.

Dagen gick sen i lugn och ro tills det var grillat och klart då alla skulle äta för att sen naturligtvis åka bil igen. Som tur var hade inte matte fått någon öl den här dagen så matte fick köra. Det brukar vara mycket lugnare i bilen när matte kör och det var lika perfekt den här gången. Undrar varför matte är så duktig på att köra bil? Det är mjukare och inte lika stressigt när hon kör så husse får gärna fortsätta dricka öl så matte kan köra istället. Jag kräktes inte en enda gång den här gången heller.

Väl framme efter ännu en kortare biltur så skulle vi gå på promenad också, mycket märklig dag det här. Vi skulle inte så långt utan bara till något ställe där de verkade elda mycket och massor av folk som stod runt elden och sjöng på samma visor som matte och husse gnolat på vid frukosten. Jag hörde nu att de inte sjöng plågor utan lågor. Illa lät det i alla fall. Det var väldigt roligt att se alla människors ansikten som var alldeles illröda i ansiktet och med stora gapande munnar mitt i ansiktet som lät hela tiden. En liten grupp av människor sjöng högst av alla framför en vilt viftande tant som verkade tala om hur de skulle sjunga. Undrar om hon inte kunde tecknet för TYST! De störde mig där jag snokade på marken efter tappade korvar och annat godis som småbarnen hade tappat. Det fanns såna där små där också såklart men de flesta av dem sjöng inte alls utan mer skrek ibland. Då visade jag tänderna och morrade lite när de kom för nära. Det hjälpte inte ett dugg utan då skrek de bara mer och deras hussar och mattar tittade ilsket på mig, som om jag hade gjort något. Som tur var så tappade nästan alltid barnen det de hade i händerna så jag kunde i lugn och ro äta upp allehanda godsaker när de gått sin väg. Tyvärr så blev jag nog lite dålig av alla smakerna för när vi åkte hem sen så åkte det mesta ut igen trots att det var matte som körde.

Husse och matte såg ändå ganska nöjda ut när vi kom hem för de satte sig direkt i soffan för att titta på ändå fler eldar på tvn och nu fick minsann matte lite vin också och då visste jag att vi inte skulle åka något mer idag som tur var så jag gick ut i köket och kikade om det fanns något för mig att äta i kylskåpet. Tack förresten till de som gjort kylskåpet med en perfekt utformad tassplatta att trycka på så jag inte behöver lirka in klorna längre för att få upp dörren. Köttbullar är gott när man är hungrig!

Hoppas ni får en fin Valborgsmässoafton (jodå matte berättade vad det hette) och att ni slipper åka bil så mycket idag och ett litet tips låt bli de där grejerna med mycket kryddor på och som är platta och verkar vara av potatis. De är inte bra alls.

Hälsningar Tusse

En tur på motorcykel

Efter att ha beslutat mig för en liten sväng på motorcykel där målet inte var viktigt så påbörjades processen med att göra allting i ordning. Det var en påklädnadsprocedur med ryggskydd, tvätta hjälmens visir sen förra gångens provkarta av insekter. Märkligt att innanmätet av de flesta insekter är gult förresten. Vanligt vatten och hushållspapper brukar vara det som fungerar bäst, att blöta ner visiret och sen gnugga bort allt dött från synfältet är en bra grej att göra innan det är dags att åka.

Alla kläder återfanns ungefär där de lades efter förra turen och det gick relativt fort att klä på sig. Eftersom timmen var tidig så var det bara hundarna som var vakna och tittade förvånat på mig där jag höll på att administrera hela turen genom klädval osv.

Tyst smyger jag fullt påklädd ut genom dörren och tar mig till garaget där min trogna följeslagare står ivrigt och nästan stampar för att få komma ut en sväng. Klappar sadeln och tvättar rent strålkastaren innan nyckeln vrids om och ett dovt muller hörs i hela kroppen. Baxar ut hojen ur garaget och känner redan hur det pirrar i hela kroppen efter att få sträcka ut däcken på den nysopade asfalten som sveper in mig i en längtan efter horisonten.

Stänger till garaget och kör försiktigt ut genom grindarna och ser hur solen sakta kliver upp bakom skogen. Lite nyvaket och det känns nästan som att solen gnuggar tröttheten ur ögonen för att lysa upp vägen åt mig.

Tar det lite försiktigt i början för att riktigt känna mig bekväm och ett med hojen. Det ligger en del grus i kurvorna som gör att hastigheten inte är så hög i början utan det sker en försiktig hastighetsökning vartefter som vi blir varma tillsammans. Det är märkligt hur många intryck man hinner få på en hojtur så här tidigt på morgonen innan resten av världen verkar ha vaknat. Hur gräset sträcker på sig, hur blommorna längs vägkanten också rätar upp sig och slår ut sina kronblad för att omfamna världen. Hur lukten av de nyligen utsläppta kor och kalvar tycks kanta vägen och fylla visiret med vårens alla dofter. Hur dofterna blandas med motorcykelns sång och mjuka brummande. En boxermotor är nog det bästa sättet att möta vår och sommar tillsammans med.

Längs vägen ser jag några nyvakna bönder som är ute och startar upp maskinparken, undrar om de känner samma sak som jag att nu är våren här och det är dags att starta upp hjärtat och låta kroppen omfamna sommaren så småningom?

Sänker farten i kurvorna och känner gruset knastra och skänker en tacksamhetens tanke till Vägverk, Trafikverk med flera som låter mig uppleva det här. En känsla av fullkomlig frihet kantad av grus.
Hur känslan av att bli ett med hojen och veta att närhelst jag önskar kan jag stanna och ta en kopp kaffe och en korvsmörgås vid vägkanten utan att behöva störas av ett måste att vara på en viss plats vid en viss tid. Det är frihet på hjul i komprimerat format. Det behövs inte så mycket för att känna en viss köpt frihet och smaken av korvsmörgås är aldrig så god som i en skogsbacke med håret lite lagom tillkrånglat av ett visir och hjälm.

Tittar på harar och rådjur som förtjust och lite vårystert skuttar omkring där i skogsbacken. De kikar lite nyfiket på mig där jag sitter som en rymdmänniska i mitt goretexställ. Jag kikar tillbaka och ler lite för mig själv och tänker än en gång vilken tur jag har som får uppleva den här känslan. Utan att känna fartens tjusning eller hetsande kring en jakt på mysiga kurvor utan bara en färd utan mål med korvsmörgås och en god kopp kaffe ur en gammal sliten termos.

Turen går vidare och upplevelsen är större än livet såhär tidigt på säsongen innan hojtristessen slagit till och hojåkningen blivit till viss del en tristess den också. Hittar en trevlig grusväg och känner hur farten trissas upp en smula och granar och tallar susar förbi i allt snabbare takt, i fullkomligt samklang med mitt hjärtas puls. En symfonisk likhet infinner sig och musiken i min kropp samlas ihop till en symfoni i glädjens dur.

Vederkvickt och på ett alldeles strålande humör svänger jag så in på gården och sitter en stund i garaget och bara lyssnar på motorns tickande och hör hur dalen vaknar till liv och hur ljuden återvänder och ekar över åkrarna.

Sakta går jag så tillbaka in i huset och klär av mig alla motorcykelkläder och anfalls av hundar och en förvånad familj som ser hur jag lite rufsigt ser nöjd ut.

Dagen kunde inte börja bättre än såhär och det är såhär livet ska vara när det är som bäst.

Vetenskapens världs påverkan

Satt och slötittade på ett program från Vetenskapens världs redaktion häromkvällen. Det är märkligt hur lättpåverkad man kan bli. Programmet handlade om att det skulle räcka med att fasta 2 dagar per vecka och då max 600 kcal för en man och 500 kcal för en kvinna.

Bäst att tillägga redan här på amerikanskt maner att jag uppmanar er INTE att prova detta utan att rådgöra med er läkare först.

Jag blev i vilket fall som helst entusiastisk då metoden förutom att skapa fler hjärnceller under fastedagarna utan också lovade (åtminstone reportern) att gå ner 6 kilo på 5 veckor. Dessutom så fanns det inga som helst restriktioner de övriga dagarna. Lat som jag är så tyckte jag att det här verkade vara en bra metod så jag har nu provat 3 dagar, 1 dag i förra veckan och två dagar den här veckan. Det är märkligt vad man kan drömma om pommes frites och fläskkotletter när man fastar men här ska för en gångs skulle visas på ett visst mått av karaktär och det innebär inte att jag 00.01 smäller i mig en BigMac och co utan faktiskt håller ut ända till morgonen. Det är ändå ganska enkelt att kika på förpackningar nuförtiden för där står ju alltid kaloriinnehållet så de dagar jag fastar börjar jag med en smörgås med hårdkokt ägg och sen blir det en soppa till lunch och kanske lite müsli på kvällen. Sen kan jag drömma om pommes frites ;-)

Ännu har det inte märkts något på vågen och inte heller min ständigt avtagande intelligens heller men jag hoppas på bättre tider både när det gäller vågen och mina hjärnceller.

Det som verkade vara så fiffigt och faktiskt vetenskapligt bevisats är att under fastedagarna så går kroppen in i någon sorts serviceläge och låter hela klabbet återhämta sig under dessa dagar. Klart intressant program faktiskt och när man kunde påvisa kraftiga förbättringar så var jag såld. Allt beroende på en bristande karaktär och lathet.

Det roliga med den här metoden är ju att man faktiskt tänker på vad man äter även under icke-fastedagarna och det är väl troligen där som viktminskningen dyker upp skulle jag tro. Programmet intervjuade några personer också som inte hade ett uns fett på kroppen och dit har jag ju en bit även om jag inte strävar dit alls. Det vore roligt bara att kunna se fötterna utan att behöva luta sig framåt. Dessutom så finns ju numera risken att man trillar omkull också och då gör det garanterat ont.

Som sagt än har jag bara fastat 3 dagar och kan inte direkt säga att det hjälper på varken det ena eller andra planet men jag har förhoppningar.

På återhörande och om ni vill titta på programmet själva så finns det på SVT Play.